Romerna och romanin

Även om det här är ett arbete om språket romani så vore det omöjligt att förstå språkets karaktär, ställning och betydelse om man inte berättade även om folkets historia. Språket och folket är tätt sammanlänkade. Alla har vi starka band mellan vår identitet och vårt språk och kanske blir också de banden ännu starkare när man, liksom romerna, lever utspridda över världen och språket och kulturen är det enda som visar att man är ett och samma folk.

Av den här anledningen har jag i det här arbetet också låtit det romska folket och deras historia ta en del plats. Jag anser att man annars inte får hela bilden och att man missar flera intressanta synvinklar om man helt fokuserar på språket i sig och inte berättar om det folk som talar det.

Det språk jag valt att titta närmare på heter romani chib men brukar oftast refereras till bara som romani. Det talas av ett folk som genom historien haft många olika namn, mer eller mindre uppskattade av dem själva.

När de under 1300-talet kom till Europa fluktuerade rykten om att detta folk kunde komma från månen, från det sjunkna Atlantis eller möjligtvis från Egypten. En förvrängning av ordet för "egyptier" resulterade i det engelska ordet "gypsy" och det spanska ordet "gitana".

I Grekland förväxlades de istället med ett annat folk kallat atsiganoi, som på grekiska betyder "mörk främling", och från detta ord fick vi ordet zigenare. 
 
 

I Sverige avfärdade vi dem som tatarer, ett ryskt folkslag, och detta ord förvanskades ganska snabbt till att bli "tattare" vilket varit ett nedsättande namn på folkgruppen under många år.
Själva föredrar man att kallas för romer. Det kommer från deras eget språk romani och betyder rätt och slätt "människor". I mitt arbete har jag valt att referera till dem som romer.

Romani är det officiella namnet på detta språk. Med stavningen rommani kan eventuellt menas den dialekt av språket som talas av "de resande". Det vill säga de ännu icke fast bosatta romer som ännu finns i Norden.

Fram till de första decennierna av 1000-talet så levde romerna i regionerna Punjab och Sind i Indien. Det språk man talade hade sina rötter i sanskrit och var alltså ett indoeuropeiskt språk. Precis som svenskan det vill säga, men idag är de två språken inte alls nära släkt. Romanins närmaste släktingar idag är språken urdu och hindi som talas i Asien, men även från dessa skiljer det sig mycket.

Runt år 1000 invaderades regionerna av ett muslimskt folk som kom från vad som nu är östra Afghanistan och romerna fick lov att fly. Man begav sig norrut och splittrades nu. Man vandrade genom Persien, Armenien och genom det bysantinska riket innan man slutligen kom fram till Europa. Till Stockholm verkar de första romerna ha kommit på 1500-talet.





Idag finns romerna spridda över hela världen och genom att man under så lång tid levt på olika platser och påverkats av så olika språk så är de romska språken idag vitt skilda. Det språk våra nordiska romer talar kallas som sagt romani men i resten av världen finns många andra varianter på samma språk, bland annat káale, bulgari och sinto.

Sammanlagt talar 4,8 miljoner människor spridda över världen olika varianter av romska språk. Romer från Sverige kan ofta inte förstå romer från södra Europa. Trots detta uppger man att man känner sig som ett och samma folk.

Redan då de allra första romerna kom till Sverige så mottogs de med stor skepsis från det svenska folket. Kyrkan utfärdade ett antal dekret för att först utvisa dem och, när detta inte fungerade, tvångsassimilera dem. En metod under många hundra år var också att i krigstid tvångsrekrytera alla romska män till armén. Många av de romer idag boende i norra Finland hamnade där genom att de förvisades dit för att vakta gränsen mot Ryssland då Finland fortfarande var en del av Sveriges stormaktsrike.



Med sin i grunden indiska kultur och sin resande livsstil upplevdes de som mycket främmande och därmed också skrämmande. Vi har ju alltid varit lite rädda för det vi inte känner igen. Fördomarna mot romerna levde kvar länge och frågan är om de kan sägas vara döda idag. Det sägs ju fortfarande att zigenare är tjuvaktiga och har stora kjolar för att gömma stöldgodset i. En allmän uppfattning under de senaste seklerna har också varit att zigenare, som de då oftast har kallats, varit lata och oförmögna att planera och organisera.



Typiska arbeten för romer i Sverige har under de senaste seklerna varit hantverksarbeten som går att utföra på resande fot, såsom kopparslagning, förtenning och slipning av verktyg. Det var heller inte ovanligt att man ägnade sig åt hästhandel, dans- och musikunderhållning eller tivoliverksamhet. Detta bidrog ytterligare till de fördomar svenskarna hade mot romerna, då ofta kallade zigenare, men det skapade också en mystisk och spännande atmosfär kring folket.

På samma gång som folk var rädda så var man också nyfikna och fascinerade detta exotiska folk. Dock ledde okunnigheten och misstron till att folket diskriminerades. Det dröjde till en bra bit in på 1900-talet innan romska barn tilläts gå i skolan. Den första undervisningen för romer började officiellt 1943. Man särbehandlades också ofta i samhället. Man vägrades sovplats på hotell och mat på restauranger trots att man hade pengar att betala med. Våld och fysiska trakasserier förekom också.

Idag är romani med sina 40 000 talare ett officiellt minoritetsspråk i Sverige. Detta betyder att man, precis som samerna och en del invandrade folkgrupper, har rätt till hemspråksundervisning.

Det finns dock många problem med detta. Många gånger kommer ingen hemspråksundervisning igång då man menar att det saknas lämpliga lärare och lämpligt studiematerial. Först i år, 2009, har det skapats en kursplan för hemspråksundervisning i romani. Bland annat på grund av att detta inte prioriterats så är den allmänna närvaron i skolan låg bland romska barn. På vissa håll har skolor satsat på romska stödlärare men av ekonomiska skäl har dessa projekt, trots att de gett goda resultat, fått rinna ut i sanden.

Det finns hittills inget enhetligt skriftspråk eftersom man länge förvägrats rätten att lära sig läsa och skriva. Språket har fram till ganska nyss existerat nästan enbart i muntlig form. Detta gör det extra fascinerande att det levt vidare och använts trots över tusen år att splittring och uppblandning med andra språk. Skriftlig romani blir dock allt vanligare. En ordbok över svensk romani har givits ut och man har också översatt en del böcker till romani de senaste åren. Dock finns det fortfarande inte mycket litteratur på romani att få tag på.



Det finns idag ett antal romska organisationer som arbetar för att driva de romska frågorna och främja språket.
Man har också ett nyhetsprogram i Sveriges Radio.

Trots att det mest är så att svenskan påverkat den romani som talas i Sverige så har också romanin gett det svenska språket några lånord. Några exempel är tjej, jycke, lattjo och att haja. Typiskt för lånorden från romanin är att de är vardagliga och har en slangaktig karaktär.

Idag har man ett eget nyhetsprogram i P2. Det sänds fredagar 14:00-15:00 och söndagar 17:00-18:00.

SR har också gjort en serie med barnsagor på romani som man kan lyssna på och ladda ner.

I SVT:s arkiv finns mycket spännande material som handlar om romer.
Här finns ett reportage om när de första romerna 1943 fick undervisning i att läsa, skriva och räkna.

Här kan man se hur det såg ut när ätten Taikon 1953 ställde upp med ett eget fotbollslag och också höra kommentatorn sätta ord på svenska folkets fördomar mot romerna.

Här firar man bröllop 1954 och just detta bröllop var lite speciellt då det stod mellan en romsk kvinna av släkten Taikon och en svensk man. Hela Sveriges toppskikt var på plats som bröllopsgäster.

Här kan man höra Katarina Taikon berätta om de trakasserier romer i Sverige utsattes för under 60-talet.

Här finns en liten artikel från Aftonbladets kulturdel om arvet efter Katitzi och systrarna Taikons viktiga roll i att avslöja den rasism ingen annan ville erkänna.

Följer man den här länken kommer man till en artikel om hur romer i Italien under 2008 utsattes för en nationell lag om att alla romer skulle identifieras och räknas. En lag som väckt mycket starka reaktioner.

Ytterligare en mycket läsvärd artikel om läget i Italien där löften om att driva ut romer med våld kom från landets politiker i valrörelsen - och gav dem en seger.

Förutom ovanstående länkar till tips, där jag också själv hämtat en del information till mitt arbete, så har jag också använt mig av följande källor:

Resande folkets hemsida
Kulturförvaltningens sida om romer
Böckerna om Katitzi av Katarina Taikon
Lenny Lindell, romsk författare